Odlingsförsök på mellangrödor utvecklar biogaspotentialen

Genom att förändra växtföljden och lägga till en mellangröda mellan två huvudgrödor kan energigrödor till biogasproduktion odlas utan konkurrens med livsmedelsproduktion samtidigt som det skapas fler värden, som ökad biodiversitet, minskat kväveläckage då marken alltid är bevuxen etc. I två fältstudier i Lilla Böslid vid Hushållningssällskapet i Halland undersöker Sveriges lantbruksuniversitet mellangrödor efter konservärt. Mellangrödor avses för skörd och rötning, för att öka produktiviteten och kväveeffektiveten och samtidigt minimera miljöbelastningen. Tidigt skördade grödor t.ex. konservärter eller färskpotatis följs ofta av ett stort läckage, som kan bromsas av en mellangröda. En mellangröda kan växa bra vid tidig sådd, men det finns en risk att kväve som tagits upp ändå förloras genom läckage och gasformiga förluster under vintern, där lustgas är en särskilt potent växthusgas. I stället för att nedbruka mellangrödan, undersöker vi här ett system där gödslade mellangrödor skördas till biogas, och där växtnäringen återförs genom rötresten till en ny huvudgröda våren därpå. Hypotesen är att detta system ger mindre växtnäringsförluster än system med nedmyllning av mellangrödor. Försöken genomförs på försöksfält med uppsamling av dräneringsvatten och kombineras med lustgasmätning samt utvärderas ekonomiskt.

Den 28 september samlades ett tjugotal intressenter för att titta på odlingsförsöken i Halland och lära sig mer om projektet. Bland annat provar man att odla diverse mellangrödor som bovete, hampa, oljerättika, facelia och sudangräs.

Odlingsförsöken görs inom ramen för två projekt, kring utlakning och mellangrödor. För mer information kontakta Thomas Prade, SLU Alnarp (thomas.prade@slu.se).

Vill du veta mer om mellangrödor? Här hittar du en broschyr!

Publicerad:

Skriv en kommentar